Genom att få tag på ID-uppgifter, i form av körkort, pass eller e-legitimation, kan bedragare utföra en lång rad bedrägerier. Ett vanligt bedrägeri är att ta lån i annans namn, ett annat är att köpa varor på avbetalning. I mer omfattande bedrägerier kan också bankkonton och investeringskonton kapas, till exempel för att tvätta pengar.
ID-kapningarna blir allt fler, och enligt Polisen beräknas omkring 350 personer drabbas av denna nya typ av brottslighet varje dag. Prognosen är att närmare 130 000 ID-kapningar kommer att ha skett när vi summerar 2016.
Färska uppgifter är alarmerande
Polisen driver sedan ett par år tillbaka en funktion som går under namnet Nationellt bedrägericenter (förkortas NBC). Denna funktion har till uppgift att utreda bedrägeriärenden både i verkliga världen och i den digitala världen. Antalet ärenden inom sistnämnda kategori har ökat lavinartat månad för månad, och det är alltså omkring 350 personer som drabbas av olika typer av ID-kapningar varje dag. Jämfört med samma tidsperiod 2015 (januari – augusti) har antalet kapningar ökat med 20%. När 2016 summeras kommer ökningen förmodligen att vara betydligt större än så i procent räknat.
Svårt att utreda brott
Det är en mängd brott inom kategorin ID-kapning och bedrägerier som i princip automatiskt avskrivs direkt. En anledning är att brotten är mycket svåra att utreda. Det finns för det första ofta en oklar bevisning och för det andra är det svårt att utreda huruvida den som har drabbats av en ID-kapning har varit oaktsam eller inte. De brott som NBC fokuserar på är framför allt de som handlar om större värden, till exempel sådana då bedragarna ansöker om lån på stora belopp, och de där det finns faktiska inslag av hot med i bilden.
Utsatt för ID-kapning – så här gör du
Om du blir utsatt för ID-kapning finns det ett antal saker att göra. Vilka som blir aktuella beror i viss del på vilka skador bedragaren har orsakat och/eller kan förväntas orsaka.
Upptäcker du att någon har betalat för en vara eller tjänst, eller ansökt om ett lån i ditt namn, ska du polisanmäla händelsen. Risken finns att Polisen meddelar att resurser inte finns för att utreda, men själva polisanmälan innebär att du kan rikta ersättningsanspråk från försäkringsbolag och att du kan spärra din kreditupplysning för en längre tid än de 14-20 dagar som normalt gäller hos kreditupplysningsföretagen.
Att spärra din kreditupplysning – genom att spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen – är en annan åtgärd du bör ta omedelbart. Att spärra ditt bankkort är en annan. Du bör också se till att kontrollera dina uppgifter om folkbokföring hos Skatteverket och att eftersändning av post inte är beställd.
Spärra BankID vid minsta misstanke
BankID är ett i grunden säkert sätt att identifiera sig digitalt. Om den lösning som används – kod, kort eller mobilt BankID – på något sätt kommer på avvägar, är den emellertid inte så säker längre. Med BankID finns möjlighet för en bedragare att ställa till mycket stor skada, detta eftersom identifieringslösningen kan användas både hos banker, hos långivare och hos myndigheter. Vid minsta misstanke om att någon annan kan ha tillgång till ditt BankID, eller om du faktiskt har tappat bort din telefon där du har mobilt BankID installerat, bör du spärra ditt BankID omedelbart. När stormen så att säga har blåst över kan du enkelt begära en ny e-legitimation.