Få branscher är så under luppen just nu som smslånebranschen. För ett par år sedan beslutade regeringen om ett ökat konsumentskydd via obligatoriska kreditkontroller och kort efter det drogs direktiv upp för en ny utredning om ett ytterligare stärkt konsumentskydd. Det ligger ett helt batteri av förändringar i pipen för de närmaste par åren och flera av de nya reglerna kommer att få mycket stor påverkan på hur branschen kommer att kunna utvecklas.
Den 12 oktober presenterade regeringens särskilde utredare Johan Löfstrand sina resultat efter närmare ett och ett halvt år av diskussioner och utredningsinsatser kring att skapa en mer ansvarsfull och hållbar konsumentkreditmarknad. Resultatet presenterades i betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter. Nedan kan du läsa mer om de viktigare punkterna i betänkandet.
Tuffare krav på långivare
Eftersom utredningen fokuserade på konsumentskyddet är majoriteten av de föreslagna reglerna till konsumentens fördel. Det innebär samtidigt att kraven på långivarna blir tuffare. För det första sätts tak för hur mycket långivarna kan ta betalt och för det andra införs fler kontrollmekanismer med syftet att minska risken för överskuldsättning.
Närmare bestämt föreslår utredaren följande:
- Kostnadstak (100% av det lånade nominella beloppet)
- Räntetak (Maximalt 40% över reporäntan)
- Räntefria lån ska kreditprövas
- Restriktioner ska införas för förlängningslösningar
- Ännu mer måttfull marknadsföring
- ”Högkostnadskrediter” ska användas som samlande begrepp för smslån, kreditkonton och liknande produkter i marknadsföring
- Långivaren ska ange en större marginal för KALP-kalkylen.
Vad innebär kostnadstak och räntetak?
De två mest centrala delarna i förslaget är de som har med låntagarens kostnader att göra. Om riksdagens ledamöter röstar igenom förslagen, vilket de med största sannolikhet kommer att göra, blir resultatet att många av långivarna inom ”högkostnadskrediter” kommer att få se över sina prislistor med både lupp och förstoringsglas.
När det gäller kostnadstaket föreslår utredaren att en låntagare maximalt kan vara skyldig det dubbla lånebeloppet över tid med uppläggningsavgifter, ränta, förseningar, inkasso, med mera. Ett smslån på exempelvis 3000 kr får alltså aldrig kosta mer än 6000 kr.
Räntetaket innebär att en långivare inte får debitera mer än reporäntan + 40 procentenheter för ett lån, detta oavsett löptid. Med dagens ränta får ett lån på exempelvis 3000 kr aldrig kosta mer än 1200 kr, oavsett hur lång löptiden är.
Ny lag från juli 2018
De nya reglerna, som kommer att införas i konsumentkreditlagen, förväntas träda i kraft först i juli 2018. Det innebär att det inte är någon direkt brådska för långivarna att göra några förändringar i sina produkter. Samtidigt är det möjligt att vissa aktörer redan under 2017 ser till att harmoniera sina villkor med de kommande lagreglerna. Det är till exempel inte svårt att tänka sig att nya aktörer på marknaden passar på att följa de kommande kraven redan nu.